Categories
Copywriting

Konsten att brinna lagom mycket

Jag minns exakt första gången jag kom i kontakt med begreppet utbränd.

Det var precis i slutet av 1990-talet och jag hade jobbat som copywriter på en reklambyrå i Göteborg i några år. Jag var runt 25 år,  jobbade mycket men hade ingen familj att ta hänsyn till. Vi reste mycket med jobbet och det var mycket fester och roliga saker som hände. Förutom en rad misslyckade kärlekshistorier, så lekte livet ganska mycket för mig just då. Att ha låg energi , att inte orka med sitt liv, sin hälsa och sitt jobb var inget som jag ens hade reflekterat över fram tills dess.

Så en dag fick jag ett nytt uppdrag på jobbet.

Jag skulle skriva artiklar för en sajt som vi just hade lanserat. Sajten hette Stressforum och var ett ideellt uppdrag som vi tog oss an för att stötta folk som hade problem med just stress.

Min första intervju skulle vara med en kvinna som hade varit utbränd i två år. Jag hade inte hört begreppet förut och visste inte vad det betydde, men min projektledare förklarade att jag skulle träffa en kvinna som i princip hade legat i sängen och inte kunnat gå upp på två år. Hon var väldigt, väldigt trött och sjukskriven för att hon inte klarade att arbeta.

Det är över 15 år sedan jag gjorde det där jobbet och sajten jag skrev för finns tyvärr inte kvar längre, men jag minns fortfarande mötet med den där kvinnan. Jag vet inte riktigt vem jag hade föreställt mig att träffa, men att hon skulle vara så framgångsrik hade jag inte riktigt kunna ana.

Kvinnan jag intervjuade var i 35-årsåldern. Hon bodde i en stor våning mitt i city, hade familj och två små barn, stor släkt och många vänner. Och hon var advokat. En mycket framstående sådan.

Här stod hon alltså framför mig. Kvinnan som inte hade kunnat gå upp ur sängen på två år. Som legat i sin säng och gråtit i månader i sträck.  Som inte orkat ge sin tvååring en smörgås eller ta honom till dagis 200 meter från huset.

Kvinnan vars liv kraschat totalt för att hon velat så mycket, gjort så mycket, kunnat så mycket och arbetat så mycket. Kvinnan som ville varna andra att inte begå samma misstag som hon själv.

Hon berättade att det inte bara var jobbet och hennes strävan att bli stadens första kvinnliga domare som hade knäckt henne. Utan att det var en kombination av att pressa sig för mycket på livets alla områden.

För henne hade det alltid varit självklart att hon skulle prestera lika mycket överallt. Att hon skulle vara lika perfekt privat som på jobbet. Och om hon var trött och inte orkade jobba, så jobbade hon alltid på ändå. Att lyssna på sin kropp och att ta det lugnt fanns inte på kartan.

Jag glömmer aldrig mötet med denna kvinna. Hur hon la sin smala hand ovanpå min, såg mig rakt i ögonen och med en lätt darrning på rösten sa:

– Gör aldrig som jag. Gå aldrig på din reserv. Det gjorde jag i många, många år.

Kvinnan förklarade att hon länge känt att något inte stod rätt till i hennes liv. Hon visste att hon jobbade för mycket. Hon visste att hon var stressad och inte mådde bra. Hon visste att hon inte sov och att hon kände sig trött jämt.

– En dag gick det bara inte längre. Men då hade jag jobbat på för länge och kört slut på mig själv. Jag hade gått på min reserv i flera, flera år. Utan att någonsin tanka ny energi. Jag brann för mycket helt enkelt och nu vet jag inte om jag någonsin kommer att få tillbaka ett normalt liv.

Sedan min intervju har utbränd blivit ett begrepp som alla känner till.

På nästan varenda arbetsplats jag varit på de senaste decenniet har folk bränt ut sig. Jag har sett allt för många bryta ihop av en kombination av stress, hög arbetsbelastning, otydligt ledarskap och inre krav.

Det finns så oerhört mycket att skriva om det här ämnet. Så många kloka råd att ge. Och så många anledningar att inte lyssna och fortsätta leva sitt stressiga liv. Så jag väljer att avsluta med att upprepa klokheten som den kvinnliga advokaten gav till mig och som fick mig att omvärdera ganska mycket av det liv jag levde:

– Gå aldrig, aldrig på din reserv. Kör du på för länge med tom tank, kan det bli väldigt svårt att få igång maskinen igen.

photo-1429280064633-adb9d2bea577

Hur har du det i ditt liv? Lever du på gränsen av vad du klarar av? Går du på “reserv-energi”? Eller har du energi över till att må bra? Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet, vi är många som behöver stanna upp och lyssna in på det här ämnet…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *